Arvsrätt

Ditt ombud inom arvsrätt | Stockholm: 08-673 51 80 | Göteborg: 031-300 05 50

Anlita en erfaren och kunnig jurist inom arvsrätt

Specialister på området

Salmi Partners är specialister på arvsrätt och arbetar med allt som rör arv, arvskiften, laglotter och testamenten. 

Kontakta oss idag på 08-673 51 80, [email protected] eller via formuläret på kontaktsidan. 

Vad är ett arv?

Ett arv är rätten till tillgångarna som finns kvar efter en avliden person. Det kan exempelvis handla om fastigheter, mark, kapital, fordon och personliga ägodelar som tillhört den avlidne. Rätten till arvet avgörs av det släktskap man har till den avlidne eller om man är testamentstagare.

Detta juridiska område omfattar de bestämmelser som reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person ska fördelas. Det kan fördelas med hjälp av ett testamente som skrivits av den avlidne i förväg men det finns också lagar som styr hur fördelningen ska ske.

När man skall fördela arvet efter en avliden släkting finns det möjlighet för dödsbodelägarna – personerna som har rätt till arvet – att göra en överenskommelse kring vem som får vad på egen hand. Om det inte är möjligt att komma till konsensus kan man begära att en domstol utser en boutredningsman och en skiftesman – för att med lagens hjälp reglera arvet.

Som en grundregel är det först gifta makar som har rätt till varandras arv. Ens barn ärver alltid hälften av arvet, tillsammans med den efterlämnade makan eller maken. Finns det inga barn ärver makan eller maken. Finns det inte någon maka eller make och heller inga barn, ärver ens föräldrar av en. Om inte föräldrarna finns kvar, ärver ens syskon men om det inte finns några syskon kvar i livet, så ärver eventuella syskonbarn. I svensk arvsrätt är det ärvdabalken som styr i vilken ordning arvet skall delas ut – den så kallade arvsordningen.

domarklubba

Hur långt sträcker sig arvsrätten?

När någon dör i Sverige, gör man alltid en omfattande utredning för att fastställa arvslotten. För det första ärver makar av varandra, men har man särkullbarn, ärver de direkt och det är hälften av arvet. Gemensamma barn ärver när den andra makan eller maken dött. Finns det inga barn till den avlidne, ärver föräldrar, och finns det inga föräldrar, ärver syskon, om det inte finns syskon, ärver syskonbarnen och finns det inte det, ärver syskonbarnbarn och så vidare, tills man hittar någon som i direkt led är släkt med den avlidne. Skulle det inte finns någon enda släkting med arvsrätt, tillfaller arvet den allmänna arvsfonden där pengarna går till att understödja projekt som hjälper barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättningar.

Sambor har ingen arvsrätt, men om det finns gemensamma barn i samboskapet, utses en förmyndare (föräldern) att förvalta barnens arv fram till dess att de är myndiga. Arvet tillhör alltså barnen. Därför är det väldigt viktigt att upprätta ett testamente mellan sambor, men kom ihåg att det som nämns ovan från ärvdabalken alltid står över det som nämns i ett testamente. Vill man vara säker på att ens partner ska ha rätt till hela arvet bör man alltså gifta sig, eller testamentera hälften av arvet till sin sambo.

När det gäller arvsrätt till en försäkring är det ett så kallat förmånstagarförordnande som gäller. Försäkringstagaren har rätt att fritt bestämma till vem det är försäkringen skall utfalla vid ett dödsfall.

Arvskifte

Vid ett arvskifte är det viktigt att känna till hur man värderar vissa tillgångar, som exempelvis fastigheter, fordon, konstverk eller äldre möbler och antikviteter med högt värde. Då det inte enbart handlar om pengar utan ofta om tillgångar som arvtagarna har känslomässiga kopplingar till behövs det ofta professionell hjälp med att se till att samtliga arvtagare både får ut det kapitalvärde som de har rätt till och samtidigt får rätt till en andel ägodelar som de känner betyder något speciellt just för dem. 

Ett vanligt scenario är att efterlevande barn kan råka i stark konflikt kring föräldrahemmet och vem som har rätt till det. I vissa fall lyckas man lösa konflikten genom ett delägande av fastigheten, i andra fall väljer något av syskonen att köpa ut de andra och vissa gånger kan man helt enkelt inte komma överens alls. Då måste fastigheten säljas så att var och en får ut det kapital man har rätt till.

Ett arvskifte rör ibland upp mycket känslor bland de inblandade, men det är bra att komma ihåg att det är nödvändigt att komma fram till en överenskommelse som är bra för alla inblandade parter. Om ni misstänker att det kan uppstå problem efter att någon avlider kan det vara bra att samtala med exempelvis med den som snart kan avlida medan de ännu är i livet om hur de anser att arvet ska skiftas. Det är då möjligt att upprätta ett testamente som kan ge vägledning kring vem som har rätt till vad, efter att de avlider.

Om testamenten

Ett testamente är ett juridiskt bindande dokument som reglerar hur en persons kvarlåtenskap skall fördelas efter dennes död. Till skillnad från hur det brukar gå till på film där en avliden ofta har testamenterat hela sin förmögenhet till någon annan än familjemedlemmarna är det inte möjligt att göra så i Sverige enligt de lagar som styr arvsrätten. Ett testamente kan användas för att påverka hur stor andel som utgår till de egna barnen eller andra bröstarvingar, men man kan inte helt utesluta sina egna barn från arvsrätten. De har alltid rätt till en hälften av arvet, den så kallade arvslotten. 

För samboende par är det viktigt att komma ihåg att ett testamente inte helt kan frånta alla gemensamma barns rätt till sin arvslott. Det är där den stora juridiska skillnaden mellan att vara samboende och att vara gift finns, då det kommer till arvsfrågor. Så länge ett par inte är gift har barnen rätt att begära ut sin del av arvet, även om den andra partnern fortfarande är vid liv och bor i den gemensamma bostaden. Det kan alltså i vissa fall leda till att man som sambo blir tvungen att sälja bostaden för att man inte har råd att betala ut den summa som barnen har rätt till om de väljer att kräva ut den direkt efter dödsfallet. Möjligheten att påverka detta genom ett testamente är i Sverige begränsad. Det är enbart om barnen går med på att skriva på ett dokument i förväg gällande vad som sker om den ena parten avlider som man kan sägas vara någorlunda skyddad.

Ett enskilt förordnande

Ett testamente är ett enskilt förordnande, vilket betyder att det är personen som upprättar testamentet som har egen bestämmanderätt över vad det ska innehålla. Personen som upprättar ett testamente måste vara myndig och få inte ha en psykisk störning. Testamentet skall uttrycka personens yttersta vilja och personen har rätt att ändra testamentet vid valfri tidpunkt. Enligt lagen är det alltid det senast skrivna testamentet som gäller. För att vara säker på att arvtagarna vet var det finns kan man exempelvis redan under sin livstid upprätta dokumentet och förvara det hos den begravningsbyrå som man önskar bli begravd av eller hos en jurist. Det är bra om man låter resten av familjemedlemmarna få veta var testamentet finns förvarat så att det går lätt att hitta när det är dags för arvskifte.

En testamentstagare kan vara en fysisk eller en juridisk person (exempelvis ett företag, en fond eller ett statligt organ). För fysiska personer gäller att de måste vara födda eller avlade före testatorns död. Samma sak gäller för arvsberättigade avkomlingar – ett barn som ännu inte har fötts har rätt till samma andel av arvet som de övriga syskonen som redan är födda.

Om testatorn, alltså den avlidne, har barn har de alltid rätt till hälften av det arv som de hade fått om det inte hade upprättats något testamente. Detta är alltså deras arvslott och kan inte testamenteras bort i Sverige.

För att ett testamente ska vara juridiskt giltigt måste det vara skriftligt bevittnat av två icke-jäviga vittnen, det vill säga personer som inte direkt eller indirekt är arvtagare i testamentet. Vittnena ska samtidigt bevittna testatorns underskrift eller att testatorn vidkänner sin underskrift på dokumentet. De behöver inte ens läsa testamentets innehåll.

 

Vi behärskar arvsrätt och hjälper dig att hitta rätt bland alla regler.