Alla som har varit med om ett arvskifte, det vill säga – det som händer när ett arv ska delas – vet att man delar arvet mellan sig enligt arvslott och laglott. Men vad innebär det?
För alla dem som berörs är det viktigt att veta vad en arvslott innebär och hur man tillämpar den då man delar på ett arv med flera andra. För den däremot som står som ensam arvinge, spelar den egna arvslotten ingen roll, eftersom man ensam har tillgång till hela arvet.
Definitionen av en laglott / arvslott
"Juridiken talar om att man som bröstarvinge har rätt till en laglott. En laglott har man rätttill, om man är en bröstarvinge, alltså att man är någon som är barn till den avlidne och då är laglotten hälften av arvslotten."
Skriver man ett testamente som till exempel skulle utesluta en bröstarvinge, har man ändå rätt till en sin laglott, oberoende av vad det står i ett testamente. Bröstarvinge är man om man är barn till den som har dött. Är man barn till den döda, och har kvar sin andra förälder vid dödstillfället (makan eller maken lever) får man vänta på sin del av arvet, tills den andra föräldern också har gått bort.
Barn från tidigare förhållande ärver direkt
Ett undantag sker om det finns barn till den döda, från ett tidigare förhållande. De ärver på en gång då arvlåtaren har dött. Finns det inte någon make eller maka vid dödstillfället, ärver barnen allt. Finns det inga barn som är i livet vid dödstillfället, ärver barnbarn, och finns inte barnbarn i livet, ärver barnbarnsbarn.
Finns det varken barn, barnbarn, eller barnbarnsbarn i livet, eller inte har funnits alls, ärver föräldrar till den avlidne. Finns det heller inga föräldrar till den som har gått bort, ärver syskon. Finns det heller inga syskon i livet, kan syskonbarn ärva den döda. Denna ordning – om vem som ärver och när – kallas arvsordning.
Arvslotten delas lika
"En arvslott innebär att alla bröstarvingar delar lika mycket på arvet. Om testamentet säger annorlunda, kan man – och har man rätt som bröstarvinge, att påkalla en jämkning av testamentet, som det heter på juridiskt språk."
Det innebär att man anser att testamentet är felaktigt. Man önskar då att en domstol ska bortse från testamentet och att man ska få rätt till lika stor del av arvet som alla andra bröstarvingar.
Inte rätt att utesluta bröstarvinge
Som testator får man inte göra en bröstarvinge lottlös, enligt lagen. Alltså; en bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Säg att den som har gått bort, inte har någon make eller maka kvar. Är man då tre barn till den avlidne, har alla rätt till en tredjedel av arvet. Är man sex barn, har man rätt till en sjättedel av arvet och så vidare. Säg att det ena barnet har dött, men har ett barn som är i livet – då träder barnbarnet till den döda – in som bröstarvinge och delar då på en tredjedel av arvet. Om sonen eller dottern som har gått bort, inte har något barn eller aldrig har haft det, går istället arvet till de andra två syskonen som finns kvar i livet. Det vill säga; de utgör då de enda bröstarvingarna och delar då lika på arvet. Den legala arvsordningen regleras i ärvdabalken.