Arvsrätt

Ditt ombud inom arvsrätt | Stockholm: 08-673 51 80 | Göteborg: 031-300 05 50

Viktiga ord och termer vid arv

Här tar vi upp svåra termer och uttryck som används när det kommer till allt som handlar om arv och arvsrätt. Våra lagar om arv och arvsrätt är gamla. Många uttryck är därför sedan långt tillbaka i tiden och hänger kvar sedan man en gång stiftade lagarna. Därför kan många ord och uttryck vara svåra att förstå innebörden av. Vi förklarar vad de olika termerna betyder.

Arvinge – en arvinge är helt enkelt den som har rätt att ärva. Vem som sedan har rätt att ärva, är ofta en mer komplicerad fråga. Allt beror på hur det ser ut kring den döda vid dödsögonblicket. Man brukar säga att makar ärver varandra först och främst. Sedan ärver alltid barn. Finns det inga barn, ärver barnbarn. Finns det inga sådana, ärver barnbarnsbarn. Dessa är de så kallade bröstarvingar; alltså närmaste arvingarna i direkt nedstigande led.

Lever make, maka vid dödsögonblicket får barnen vänta på sitt arv, tills även makan eller maken har dött. Då ärver barnen. Finns det barn från en tidigare partner, så kallade särkullbarn, ärver de däremot direkt vid ett frånfälle. Se mer om särkullbarn här.

Arvsskifte – ett arvsskifte är den process som sker när man delar arvet, alltså allt från det att man skriver ett dödsbo (alla ägodelar och egendomar som den döda har ägt) till att man fastställer vilka arvingarna är, till att alla som ärver har fått sin del av arvet.

Arvslott – det är den del av arvet som arvingen har rätt till. Finns det till exempel tre barn som ska ärva den döda, och det inte finns någon överlevande maka eller make, då ärver alla en tredjedel.

Arvsordning – det är den ordning, som regleras enligt lag, och det beror på vilket sätt som man är släkt med den som har dött. Make, maka ärver alltid efter den döda, sedan barn och särkullbarn på en gång efter dödsfallet. Sedan ärver barnbarn efter barn. Finns inga barn ärver föräldrar, finns inga barn ärver syskon. Finns inga syskon, ärver syskonbarn och så vidare.

Dödsbo – ett dödsbo är allt det som den döda ägde; ägodelar, egendomar och skulder. Ett dödsbo, är en egen juridisk person som kan sälja, köpa och ingå avtal. Ett dödsbo är alltså den avlidnes alla tillgångar och skulder sammanräknade.

Enskild egendom – det är allt som maka, make inte har rätt till vid, till exempel skilsmässa. Vid enskild egendom har inte makan eller maken giftorätt, och ska inte delas vid skilsmässa.

Kvarlåtenskap – detta är en term för alla tillgångar och skulder som den döde lämnar efter sig.

Laglott – en laglott är hälften av en bröstarvinges arvslott, det vill säga; hälften av arvet. Finns det ingen maka eller make, ärver barn delat lika mellan andra barn, oavsett vad ett testamente säger.

Testator – en testator är den som har skrivit testamentet om hur arvet ska skiftas

Universell testamentstagare – det är den som har rätt till arvet såsom testatorn har bestämt sedan arvingarna fått ut sin del, som de alltid enligt lag har rätt till (oavsett vad testamentet säger)

Äktenskapsförord – ett äktenskapsförord är ett avtal som upprättas mellan två gifta personer om att antingen all eller delar av egendom ska ägas av den ena parten, inte av båda och då har den andra inte giftorätt till den andras egendom.

Viktigt att känna till: makar ärver alltid varandra. Sambor ärver inte varandra. Därför bör man alltid upprätta ett testamente så att ens sambo kan ärva en vid frånfälle.

Vi behärskar arvsrätt och hjälper dig att hitta rätt bland alla regler.
28 apr 2019