Om ett barn har dött, och inte har några egna barn som kan ärva, då ärver föräldrarna lika mycket var, av sitt eget barn. Finns inte förälder kvar i livet, så ärver syskon. De ärver då lika stor andel var av barnet som har dött. Skulle den ena föräldern leva men den andra är död, så ärver den förälder som lever hälften av arvet.
"Syskon till barnet ärver den andra delen. Syskon ärver den del som den andra föräldern skulle ha ärvt; det vill säga hälften av arvet. Syskonen delar då lika på hälften av arvet medan den andra hälften går till den förälder, som ännu lever."
Hur ser arvsrätt ut om ena föräldern dör?
Vad händer med arvsrätten om det är det omvända? Om den ena föräldern dör? Lever den andra föräldern och har varit gift med den som är död, då ärver den personen hela arvet. Man får inte ut sitt arv om föräldrarna är gifta. Då får barnet vänta tills den andra föräldern dör. Först efter att den andra föräldern har dött, får barnet ut sitt arv. Men har föräldrarna skilt sig innan dödsfallet, så ärver barnet på en gång av sin förälder, men det är endast hälften av arvet, den så kallade laglotten, och en ny maka eller make ärver hälften av arvet med så kallad fri förfoganderätt.
Barn till den avlidne kallas för bröstarvingar och som bröstarvinge har man alltid rätt till sin laglott, som blir olika stor beroende på hur många det är som ska ärva av den avlidna. Skulle föräldrarna vara skilda, och har barn på andra håll, så kallade särkullbarn, och den ena föräldern dör, då ärver barnen till den maken eller makan på en gång och behöver inte vänta tills pappan eller mamman dör. Har de haft gemensamma barn, måste de däremot vänta tills den andra föräldern dör innan de kan få ut sin laglott.
Så ser det ut om barn dör
När någon dör som har sina föräldrar kvar i livet, går inte arvet till föräldrarna om det är så att det finns ett barn, eller barnbarn i livet.
"Barn är alltid bröstarvingar, men skulle det vara så att det inte finns några barn i livet, men det finns barnbarn i livet, då går arvet till barnbarnet (eller flera om sådana finns)."
Det är först om det varken finns barn, eller barnbarn i livet (eller aldrig funnits) som arvet går direkt till föräldrar till den döda. Finns det inga föräldrar i livet (och heller inga barn eller barnbarn), går arvet till syskon. Finns det inga syskon, och inte heller föräldrar, barn eller barnbarn, går arvet till syskonbarn, om sådana finns. Finns det inga syskon, eller syskonbarn i livet, går arvet till syskonbarnbarn, om sådana finns.
När tar möjligheten att ärva slut?
Om man kan konstatera att den avlidnes föräldrar också saknar arvingar, fortsätter arvet vidare till den tredje arvsklassen, vilken innefattar den avlidnes far- och morföräldrar och deras arvingar. På detta sätt går arvet vidare tills man finner någon släkting i livet som kan ärva den som har dött. Arvet kan däremot inte gå till kusiner till den avlidne. Där tar arvslinjen slut. Dock gör man alltid en omfattande utredning för att hitta möjliga arvtagare.
Hittar man inga möjliga arvtagare; barn, barnbarn, barnbarnsbarn, föräldrar, far- eller morföräldrar, syskon, syskonbarn eller syskonbarnbarn, så går arvet till Allmänna arvsfonden. Därifrån kan i princip vem som helst söka stipendier, när man utlyser stipendieansökningar. Har man bestämt de kvalifikationer som gäller för stipendiet så måste de som söker, motsvara de kvalifikationerna för att kunna komma ifråga som stipendiemottagare.