Vem har rätt till den svenska tronen? Det är det många som frågar sig, sådana som är intresserade av den svenska tronen.
"Arvsrätten till den svenska tronen ser ungefär ut som arvsrätten i andra fall, förutom att ingift maka eller make inte ärver på samma sätt som vi, vanliga och icke-kungliga svenskar ärver när våra familjemedlemmar dör."
Så ser Successionsordningen ut
Sedan Successionsordningen skrevs om 1979, får numera även kvinnliga arvingar ärva tronen, förutsatt de är äldst bland kungens alla barn, vilket kronprinsessan Victoria är. Hon är den närmaste att ärva tronen den dag som nuvarande kungen Carl XVI Gustaf, antingen väljer att stiga ned från tronen, eller dör.
När det är dags att ärva tronen efter kronprinsessan, ärver hennes äldsta barn tronen, som råkar vara prinsessan Estelle. Efter henne är det hennes lillebror; prins Oscar som ärver tronen om det är så att hon inte vill, avstår eller råkar gå bort.
Om inte heller han kan – eller vill ärva tronen – så står kronprinsessan Victorias lillebror; prins Carl Philip i tur att ärva den. Efter honom skulle prinsens äldsta son; prins Alexander kunna ärva tronen. Om inte heller han vill – eller kan ärva tronen – ärver prins Alexander tronen och efter honom i så fall prins Gabriel.
Osannolikt att prinsessan Madeleine ärver tronen
Först efter att han inte vill eller kan ärva tronen ärver prinsessan Madeleine tronen, efter henne ser tronföljden ut som så att hennes äldsta barn ärver den, det vill säga prinsessan Leonore, sedan hennes småsyskon prins Nicolas och till sist, för närvarande prinsessan Adrienne. Så här långt bort från tronföljden brukar det sällan gå, vilket gör det något osannolikt att någon av prinsessan Madeleines barn skulle kunna ärva tronen. Endast om en stor olycka inträffade, som i så fall skulle drabba hela den kungliga familjen förutom då prinsessan Madeleine och hennes barn.
Successionsordningen ända sedan 1810
Successionsordningen är mycket gammal. Den har funnits ända sedan år 1810, men traditionen att ha en svensk kung är mer än 1.000 år gammal. De allra första svenska kungarna är inte kända för eftervärlden. Svenska historiker tror att man kan ha valt en kung bland några stormän från någon svensk släkt som hade en stark ställning i det dåvarande samhället under 1000-talet. Traditionen att ärva tronen kom till först under 1500-talet då Gustav Vasa stadfäste arvsrätten till tronen. Successionsordningen som nu reglerar arvsrätten till tronen, tillkom i samband med att den nya ätten Bernadotte då den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk kung i Örebro i augusti 1810. Då antog man en ny Successionsordning som idag reglerar den nuvarande arvsrätten till tronen.
Lagen om vilken makt som den svenska kungen – eller den blivande drottningen – ska ha regleras i regeringsformen som antogs ursprungligen 1809, men som upphörde 1974 i och med att den nuvarande regeringsformen trädde i kraft. Den säger att tronen är en konstitutionell monarki och kungens plikter i huvudsak är ceremoniella och av representativ karaktär.
