Arvsrätt

Ditt ombud inom arvsrätt | Stockholm: 08-673 51 80 | Göteborg: 031-300 05 50

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

"En arvslott är det som alla bröstarvingar har rätt till att ärva. Alltså allt det som den avlidna har ägt. Säg att man ensam är arvinge till en avliden person. Har man då inte haft några syskon, och den avlidnas make, maka eller sambo har dött. Då är en arvslott, allt det som den avlidna har ägt."

Skulle man vara två barn till den avlidna personen, så är arvslotten hälften av allt det som den avlidna har ägt, skulle man vara tre syskon, så är arvslotten en tredjedel av allt det som den avlidna har ägt, och så vidare.

En laglott är hälften av arvslotten

Laglotten är beroende av hur många som är bröstarvingar. Säg att den avlidna har testamenterat så att någon bröstarvinge skulle bli helt utan ett arv. Om den som har avlidit har ett barn, som den avlidna inte har lärt känna (och som inte har bott tillsammans) ska det barnet ändå ärva halva arvslotten.

"Oavsett hur omständigheterna kring bröstarvingar och den avlidna personen, så ärver alltid barn – det vill säga bröstarvingar – hälften av arvslotten, som inte går att testamentera bort."

Viktigt att komma ihåg är att det endast är bröstarvingar som har en laglott. Med bröstarvinge menar man maka, make och barn till den anhöriga. Det är därför som man alltid måste utröna om den som har gått bort, har några utomäktenskapliga barn (barn som inte är kända av någon annan än kanske den som har gått bort).

Ibland vet inte alla om barn existerar

Det händer ju då och då att man får veta att den som har gått bort, faktiskt har haft ett barn någon gång under sin livstid, vilket verkligen kan komma som en chock för andra anhöriga som kanske har varit ovetande om barnets existens. Många gånger kan barnet behöva bevisa släktskapet till den avlidna, genom DNA-tester som till 99 procent kan tala om, ifall man är släkt och hur nära släkt man är. Vad händer om testamente säger att en bröstarvinge inte ska ärva? Skulle det vara så att den avlidna har skrivit i sitt testamente att någon som är bröstarvinge ska bli utan arv, så ska den som är bröstarvinge och har rätt enligt lagen att ärva, begära en ”klandertalan” inom 6 månader från det att bröstarvingen har fått veta vad som står i testamentet.

  • En testamentsexekutor, i regel en jurist eller advokat, som har förvaltat testamentet, ska alltid sammankalla alla som är bröstarvingar till ett tillfälle när testamentet läses upp.
  • Skulle någon inte dyka upp vid tillfället när testamentet läses upp, så ska samma testamentsexekutor ta kontakt så att alla i sin tur får veta innehållet i testamentet.
  • Skulle det visa sig att den avlidna har förbigått någon i testamentet ska man alltså klandra testamentet för att få ut sin del av arvet, det som laglotten säger att man har rätt till.

"Enkelt uttryckt kan man alltså definiera arvslotten som allt det som finns att ärva efter en anhörig, medan laglotten är den del av arvet som en anhörig  enligt lag har rätten att ärva."

Vi behärskar arvsrätt och hjälper dig att hitta rätt bland alla regler.
5 nov 2019