Arvsrätt

Ditt ombud inom arvsrätt | Stockholm: 08-673 51 80 | Göteborg: 031-300 05 50

Vilken skillnad är det mellan testamente och arvsrätt?

Hur ärver vi av varandra, och vad är egentligen skillnaden mellan ett testamente och det som lagen säger att man som arvinge ska få? Kan någon testamentera bort hela ens arv? Som tur är kan man inte det, i Sverige. Här gäller att den som är bröstarvinge alltid har rätt att få ut sin laglott – det som man enligt lagen har rätt att ärva oavsett vad testamentet säger.

"Så det går alltså inte att testamentera bort någons lagliga rätt att ärva. Däremot kan den som skriver ett testamente, bestämma hur resten av arvet ska fördelas, förutom den delen av arvet som ingår i bröstarvinges laglott."

Enligt lagen, finns det en viss och given arvsordning. Arvsordningen följer en viss ordning enligt vilka bröstarvingar som lever vid tidpunkten för arvsskiftet. Bröstarvingar är alltid barn till den som har avlidit. Finns inga barn, ärver ens föräldrar. Finns det inga föräldrar, då ärver ens syskon. Finns det inga syskon, då ärver ens far- eller morföräldrar och deras barn. Det blir då ens moster, faster och morbror och farbror. Finns det inte heller några sådana i livet, då ärver ens syskonbarn. Och här tar arvsordningen slut. Finns inga av dessa släktingar kvar i livet, då går hela arvet till Allmänna arvsfonden. Förut kunde kusiner ärva av varandra, men det går inte längre i Sverige.

Vilket väger tyngst?

Men säg att det finns ett testamente som går stick i stäv mot arvsordningen. Vilket gäller då – arvsordningen eller det skrivna testamentet? Ett testamente är ju den avlidnes sista vilja. Det är ju meningen att de efterlevande ska lyda vad testamentet säger, eller hur? Men ett testamente kan inte häva bröstarvinges rätt till sin laglott, alltså det som lagen säger att en bröstarvinge har rätt till. Säg att det skulle finnas ett testamente som gör ett barn, förälder eller syskon lottlösa. Att testamentet säger att de inte ska få ärva alls. Om testamentet då säger att någon annan ska få hela arvet, då har bröstarvingen; barn, föräldrar, eller syskon rätt att begära "jämkning av testamentet". Det innebär att de kan överklaga testamentet och på så sätt begära att få ut vad de har rätt att ärva enligt lagen. På så sätt kan de få ut sin laglott. Ett testamente kan alltså inte sätta bröstarvingars rätt till sin laglott, ur spel. Däremot kan ett testamente säga hur resten av arvet ska fördelas, oavsett vad bröstarvingarna anser om testamentet.

Detta kan testamente bestämma

Finns det ett testamente kan den som har skrivit det bestämma – i övrigt – hur ett arv ska fördelas. Alla kan upprätta ett testamente som ska gälla när man dör. Makar kan upprätta testamente mellan sig, liksom sambopar. Även syskon kan upprätta ett testamente och bestämma vad ens syskon ska få ärva. Till och med vänner kan testamentera arv till varandra, om man så vill. Man får testamentera sitt arv precis som man själv önskar, såvida det inte inskränker på bröstarvingars rätt till arvet enligt lagen. Hur laglotterna ser ut, beror helt och hållet sedan på hur många bröstarvingar det finns.

Bröstarvinge har alltid rätt till laglott

En laglott är den storlek som en bröstarvinge har rätt till. Är det så att man är barn till den som avlidit, då har maken eller makan som lever, rätt till hälften av arvet, medan barn inom det äktenskapet får vänta på att ärva så länge den andra föräldern ännu lever. Men är det ett barn som är fött inom ett annat förhållande (man är ett särkullbarn) då ärver man direkt vid dödsfallet och det blir då hälften av arvet. Den andra hälften ärver makan eller maken. Säg att man är två barn som ärver direkt vid dödstillfället. Då ärver man tillsammans hälften av arvet, som man sedan delar mellan syskonen. Det blir en fjärdedel av arvet som vart och ett av syskonen ärver. Det är ens laglott. Om den avlidna har testamenterat sitt arv, som kanske går tvärt emot vad bröstarvingarna har rätt att ärva, kan testamentet ändå gälla, om inte bröstarvingarna begär en jämkning av testamentet. Som bröstarvinge har man alltid rätt att begära en jämkning och då har man alltid rätt till sin laglott av arvet.

Vi behärskar arvsrätt och hjälper dig att hitta rätt bland alla regler.
5 jan 2020